pop up description layer
Information Om Väderstationen
Sidan är uppdaterad  

Hej, här får du information om min väderstation, hur den ser ut och hur jag har byggt om den för att den skall passa mina krav. Om du vill förstora bilderna så är det bara att "klicka" på dem.

Väder stationen heter WMR200 och tillverkaren är Oregon Scientific. Väderstationen är kopplad till en dator via USB kabel och i datorn använder jag ett program som heter Weather Display.

Vad kostar det i pengar och tid att ha en väderstation som ger dig live väder data och statistik?

- Väderstationen kostar mellan 4500 - 5000 kr att köpa beroende på var man köper den.
- Dator med en processor på minst 1GHz och 256Mb i minne. Kan vara en gammal eller ny, kostnad kan
   vara mellan 500 - 5000 kr.
- USB Version 2 kort om inte USB Version 2 finns i datorn ca 300 kr.
- Webbkamera och kablar ca 1000 kr.
- Programvaran Weather Display kostar ca 500 kr.
- Internet uppkoppling vanligtvis ADSL ca 350 kr / månad
- Webb hotell för din hemsida ca 450 kr / år.
- En hel del kunskap om hur man skapar en hemsida och bygger om datorer.
- Tid för att underhålla och utveckla din hemsida hm….. går nog inte att räkna.
- Stort intresse för vädret och vilja att ge besökaren av din hemsida så korrekt information som möjligt.

Så nästa gång ni tittar på sidan Vädret på Styrsö tänk på att detta är gratis, men det är mycket arbete och pengar som ligger bakom informationen som ni får.


På taket sitter vindmätaren och mätaren för UV-strålning.
Vindmätaren sitter ungefär 10 meter över markytan och det skapas inte så mycket turbulens omkring skorsten och tak. Möjligtvis kan vind ifrån öster ha något lägre värden men det är inte vindmätarens placering som på verkar detta utan den geografiska omgivningen. Men i det stora hela så visar vindmätaren reella värden för vindhastighet och riktning. Man kan dock inte helt och hållet jämföra vindhastigheten på havet med vindhastigheten som finns över land, den är oftast lägre på grund av turbulens som skapas av vegetation och bergsformationer.

Vindhastighet kan upplevas på olika sätt och när man mäter vind så finns det oftast 2 stycken olika värden som nämns.

- Vindby, är den vindhastighet som ofta nämns i prognoser men ordet vindby finns inte med. Den här
   vindhastigheten är den maximala vindhastigheten som man tror att vinden kan uppnå.
- Medelvind, är ett medelvärde utav de olika vindhastigheterna som kan vara under en 10 minuters period
   Den här vindhastigheten är oftast den mest reella.

De flesta prognoser nämner oftast vindby som vindhastighet detta är trots allt den högsta vindhastigheten, men det är lite missvisande. Andra prognoser anger vindhastigheten inom ett visst område t ex 5-8 m/s detta är ett bättre sätt pga att det ger en bättre bild utav hur mycket vindhastigheten varierar.

Väderstationen mäter kontinuerligt max och min värdet för vindhastigheten och räknar ut medel vindhastigheten. Om ni tittar på det översta diagrammet som finns på bilden till höger kan ni se att den röda kurvan motsvarar vindby, den gröna kurvan minsta vindhastighet och den blåa medel vindhastighet. Detta diagram ger er en mycket bra bild över hur det blåser ute.

Diagrammet nedanför det övre visar vilken vindriktning det är just nu och hur den har varierat de senaste 12 timmarna. Alla diagrammen har samma tid skala så om du skulle rita en vertikal linje över de tre diagrammen så ser du alla de olika väderdata som registrerades vid den här tidpunkten.

Jag kommer att flera gånger referera till den här bilden så när jag skriver om att titta på det diagrammet eller värdet så menar jag den här bilden. Bilden är progammet Weather Displays huvudbild.

På bilden ovan så kan ni förutom vindmätaren se en liten panel med solceller som när solen skiner ger underhållsström till vindmätaren detta minskar batteri förbrukningen. Det skall sägas att alla sensorer som ingår i väderstationen skickar sina mätdata trådlöst till huvudkonsolen, bilden längst upp.

Nedanför panelen med solcellerna sitter UV-mätaren som heter UVN800. Den här sensorn är extra tillbehör till väder stationen och kostar ca 750 kr.

UV-mätaren mäter mängden ultraviolett strålning som finns i solljuset, det är den här strålningen som gör oss bruna på sommaren. Dock är det farligt att utsätta sig för den här strålningen om den är stark. Speciellt känsliga är små barn och de som har känslig hud.

Mätskalan delas upp ifrån 1 till 16 med enheten UVI (UV-Index). Det är WHO som har skapat den här mätskalan för att lättare visa UV-strålningens riskområden. Här i västra Sverige är UV-strålningen som starkast omkring midsommar och då vid klockan 13.00 ( kl 12.00 soltid ), då kan vi ha mellan 6-7 UVI om det är en molnfri himmel. UV-strålningen kan också förstärkas om solstrålarna reflekteras utav någonting t ex moln, snö, solblänk ifrån vatten.

Om ni vill veta vilka gränsvärdena är och hur man skall göra för att skydda sig mot UV-strålningen kan ni titta på " Prognoser / UV Index " som finns i menyn på sidan Vädret på Styrsö.

Ni kanske lägger märke till att UV-mätaren lutar lite. Det gör den pga att sensorn som sitter på toppen utav UV-mätaren är lite felplacerad, så för att få reella värden så har jag varit tvungen att justera vinkeln i vertikal led. UV-mätaren är även placerad så att den pekar mot söder, detta för att få korrekta mätvärden. Jag har jämfört mina mätvärden med DMI och SMHI och de håller sig inom toleranserna.

På bilden till höger i det nedersta diagrammet kan ni se UV-strålningens kurva som har brun färg. Kurvan har den här formen om det är en helt molnfri dag.


På vänster sida kan ni se regnmätaren som jag har modifierat med en större regnuppsamlare. Original konstruktionen har en känslighet på 1 mm regn men med den nya regnuppsamlaren har känsligheten ökat till 0.3 mm regn. På detta sätt kan jag tidigare registrera regn och även då mäta små regnmängder. Den nya regn uppsamlaren är en stor tratt som jag har sågat av spetsen på och tejpat fast med silvertejp. Anledningen till att jag har tejpat den är bara för att det skall vara lätt att ta av den om det skulle behövas.

Regnmätaren är placerad ca 2 m över marken. Rekommendationerna säger att man skall placera regnmätaren 1 m över marken men då vi har små barn så finns risken att det kan hamna andra saker än regnvatten i regnmätaren. Så därför har regnmätaren placerats på den här höjden.

Vinden kan påverka mätningarna lite grann, det är dock försumbart. Jag har sett att många placerar sina regn mätare på taket eller på någon högt uppsatt plats där vinden kan på verka hur regnet faller ner i regnuppsamlaren hur mycket fel dessa regnmätare visar vet jag inte men de måste visa för lite nedebördsmängd. Nederbördsmängden visas i diagrammet längst ned med en röd kurva.


Här kan ni se en bild på hur regnmätaren ser ut inuti. Jag har satt in en glödlampa som värmeelement för att regnmätaren även skall kunna mäta nederbörden under vintern. Den snö som faller ned i regnuppsamlaren smälter och vattenmängden mäts och på så vis kan man mäta nederbördens mängd och hur mycket snö det har fallit.

Lampan är en 12 V billampa på 21 W som man brukar ha som baklykta. Infästning till lampan kommer ifrån en trasig baklykta som jag har slipat ned för att den skulle få plats. Sedan har jag limmat fast infästningen och borrat ett hål i bottenplattan på regnmätaren för en el kabel.
Elkabeln är en 2 polig kabel som är kopplad till en gammal bil batteriladdare som omvandlar 230 V till 6 alt 12 V. Jag matar lampan med 6V och får då 10.5 W detta ger mig en ungefärlig värme effekt på ca 10 W. Då ungefär 93 % utav lampans effekt är värme energi. Skulle inte 10 W räcka så kan jag mata lampan med 12 V och få en värmeeffekt på ca 19.5 W men det kan nog bli för varmt för komponenterna på kretskortet. Värme elementet skall bara användas då det finns risk för snöfall. När värmeelementet används så har jag nattetid en mysig belysning i trädgården.

Vintertid isolerar jag regnmätaren med cellplast. Bitarna har jag figur sågat efter regnmätaren och trattens form. Grundmaterialet är två stycken bitar ifrån cellplast skivor som används till isolering. De har en tjocklek på 10 cm. Tjockleken på de färdiga bitarna är ca 4 cm och detta ger en mycket bra isolering. Regnmätaren fungerar bra ända ned till ca -5 °C, om det blir kallare än -5 °C så kan det ta väldigt lång tid att smälta snön och det blir svårt att få bra mätvärden. Jag brukar då ta mätvärdena ifrån SMHIs väderstation i Göteborg som ligger ca 15 km här ifrån, bättre med några värden än inga alls.

Om någon skulle efterlikna den här konstruktionen så skall jag varna er för att ytan på höljet till regnmätaren blir gulfärgad där lampan sitter, detta på grund av lampans värme. Om man skulle irriterar sig över missfärgningen så finns vit färg att köpa.

Jag matar fortfarande lampan med 6V för jag tror att det skulle bli för varmt om jag skulle ge lampan 12V och det vore dumt om komponenterna på kretskortet skulle ta skada. Så därför rekommenderar jag att man isolerar regnuppsamlaren istället för att öka spänningen.



På höger sida kan ni se temperatur och luftfuktighets mätaren, den sitter under taket på cykelhuset.
Anledningarna till att den sitter här är att den är placerad i skugga, i regn skydd och ca 2 m över markytan. Tegelpannorna kan generera värme under sommar månaderna men givaren befinner sig på ett sådant avstånd så att den inte påverkas.

Jag har sett att många monterar sin temperatur och luftfuktighets mätare högt upp tillsammans med vindmätaren. Detta är ingen bra placering pga att vinden i sig själv kan kyla ned temperatur givaren samtidigt så kan solljuset värma upp temperatur givaren, detta är en helt fel placering. Min personliga åsikt är att lufttemperaturen och luftfuktigheten skall mätas vid mark nivå.
Luften är inte den samma 10 m ovanför marken.

Förut hade jag en annan väderstation som heter WMR100 den kommer också ifrån Oregon Scientific den hade vindmätare, temperatur och luftfuktighets mätare i samma enhet dvs. allting placerades på taket. Efter ca 10 månader fick jag fukt problem och kanske någon spindel hade bosatt sig inne i utrustningen. Tillföljd var att temperatur och luftfuktighets värden blev felaktiga.

Så därför sitter temperatur och luftfuktighet givaren under tak i skydd ifrån sol, regn och vind men samtidigt med en mycket bra ventilation vilket är ett måste.

På bilden med alla diagram kan ni se kurvorna för lufttemperatur och luftfuktighet i det nedersta diagrammet. Lufttemperaturen har färgen grön och
luftfuktigheten har färgen blå.


På vänster sida kan ni se en bild utav min sol strålnings mätare. Det är en temperatur och luftfuktighets givare som heter THGR 810 och kostar ca 475kr. Givaren har jag lagt i en gammal glasburk som sitter monterad med locket ned. Insidan av locket är svartmålat för att återspegla så mycket sol strålning som möjligt.

Teorin bakom den har typen av sol mätare är att mäta luft temperaturen inne i glasburken och jämföra den med luftens temperatur. Luften inne i glasburken värms upp utav solens strålar och får då en högre temperatur än luften utanför.

Sedan med hjälp utav avancerad matematik så kan man räkna ut hur mycket solenergi som belyser sol mätaren. Detta värde jämförs sedan med den maximala solenergi som finns tillgänglig vid samma tidpunkt och position på jorden. På så sätt kan man räkna ut hur många procent utav sol strålningen som når sol sensorn.

Är det bara 10 % så är det ett kompakt molntäck eller om det är över 70 % så är det strålande solsken.

På så vis kan man också få fram antalet sol timmar under en solig dag. Om det är en helt molnfri dag så börjar jag fä mätdata ca 1.5 timme efter soluppgång detta på grund av att jag har ett berg som skuggar väderstationsplatsen.

Mätvärdena anges i W/m² och jag har kalibrerat termometrarna så att jag får reella värden. Det är mycket som skall fungera om det skall bli bra.

Jag har tittat på andra väderstationer som finns i samma område som min väderstation och då speciellt de modeller som har en fabrikstillverkad sol strålnings mätare. Konstigt nog så visar de oftast 50 W/m² för mycket. Hur vet jag det? Jag vet hur mycket sol strålning som teoretiskt når min väderstation och när de andra ligger ca 50 W/m² över detta värde så måste de visa fel. De reella värdena borde ligga några procent under det teoretiska.

Teorin är en sak och verkligheten är en annan och detta måste man beakta. Jag anser att min sol strålnings mätare är rätt inställd, men detta kan ändra sig under årstidernas gång.
Jag har i nuläget bara haft möjlighet att kalibrera den för vinter sol strålningnen och dessa värden kan ändra sig. Jag vill personligen att solstrålnings mätningarna skall vara så exakta som möjligt, det finns många som vill vara miljövänliga och kanske vill de skaffa sig solfångare. Då är det bra att veta ungerfärligt hur mycket solenergi som belyser det område där man bor.


På höger sida kan ni se hur jag mäter snödjupet. Det är ett vitt plaströr som jag har skrivit ut mått enheter på.
Plaströret har jag trätt över ett armeringsjärn som jag har slagit ned i gräsmatten.

Det här sättet att mäta snödjup är väl inte helt vetenskapligt korrekt men det ger dig i alla fall ett ungerfärligt mått på snödjupet. Det är svårt att mäta det exakta snödjupet på grund av att vinden skapar olika snödjup på olika platser.

Därför har jag placerat snödjups mätaren där det är lite skyddat ifrån vinden men inte för mycket. Egentligen skall man mäta snödjupet på flera olika platser och därefter räkna ut ett medelvärde på snödjupet.

Jag mäter bara det aktuella snödjupet och kommenterar det bara när det har skett en förändring. Så rapporteringen har inget med hur mycket nederbörd det har fallit utan det sköter regnmätaren. Så om det står att det har kommit en viss mängd regn så är det inte regn utan smält snö och detta gäller förstås bara vintertid.

Många säger att 1 mm regn motsvarar 1 cm snö. Detta är inte riktigt sant. Snö flingornas form och storlek varierar beroende på vid vilken temperatur som snö flingorna bildas. Oftast brukar de snö flingor som bildas vid -2 till -3 °C vara stora och därmed ge ett "fluffigare" snölager. Snö flingor som bildas vid -5 °C är mindre och ger ett kompaktare snölager. Så även om nederbördsmängden är den samma så kan snödjupet variera kraftigt.

Att mäta snödjup är inte lätt och därför har jag lagt mig på den här relativt amatörmässiga nivån
som ändå ger oss ett bra värde på snödjupet.

Här kan ni se min webbkamera som jag har kopplat till väderstationen, eller är det en strålkastare?
Anledningen till att jag har en webbkamera är att ibland så är det svårt att visa vilken typ av väder det är. Då är det bästa sättet att visa en bild som visar hur vädret är, man kan säga att en bild säger mer än 1000 ord.

Kameran är en Logitech QuickCam S5500 och den kostar ca 550 kr. Kameran kopplas till datorn via USB och då helst USB Version 2. Kablarna som används kallas för aktiva USB kablar, varför vet jag inte men det har att göra med strömförsörjningen utav kameran. Kabel längden är ca 10 m och
kablarna finns att köpa i 5 meters längder för ca 200 kr / st.

Kamerahuset är en kanske inte en helt egen design, eller man kan säga strålkastar modellen.
Jag fick tipset ifrån en kille som har en väderstation i London.

Jag har testat många olika konstruktioner och alla hade kondens problem eller problem med insekter men detta är den bästa än så länge Det är en helt vanlig vattentät strålkastare som man kan köpa på Biltema eller Clas Ohlson eller någon annstans. Bygg om den och du har ett mycket bra kamerahus.

Kameran tar för närvarande en bild var 5 minut. Det finns många avancerade funktioner men jag använder dem inte.
Jag tycker att det räcker med bilder. Faktum är att det är webbkameran som styr hur mycket kapacitet du behöver i din "väderdator". Jag har en reservdator som har en Intel Celeron på 1GHz och 256Mb i minne och här fick jag minimera webbkamerans användning för att inte belasta datorn för mycket. Webbkamerans krav är egentligen en dator med en processor på 1.4GHz, men tar man bara bilder så klara man sig bra med en processor på 1GHz.

Programmet Weather Display har många olika funktioner angående webbkameran. Jag har optimerat inställningarna så att belastningen på processorn inte skall bli så höga t ex sänka kamerans bildhastighet ifrån 25 bilder per sekund till 10 bilder per sekund. Jag hade först sänkt bildhastigheten till 5 bilder per sekund men då fick bländaren i kameran problem med att automatiskt ställa in rätt bländarvärde. Ett annat tips är att minska bildens storlek ifrån 720 x 576 pixels till 640 x 480 pixels.

Man behöver inte ha en webbkamera om man har problem med datorns kapacitet men webbkamerans bilder ger en annan dimension till alla siffror som väderstationen ger.

Bilden som webbkameran skapar är också uttänkt. Bilden är uppdelad i tre sektioner förgrund, mellangrund och bakgrund detta för att skapa djup i bilden. Bilden visar årstiden vilket man kan se på träden och bergen och man kan se himlen som i det här fallet är det viktigast. Kameran är riktad i sydvästlig riktning och detta ger mig vackra bilder på himlen och omgivningen vid solnedgång.

Tänk att du är utomlands och vill veta vad det är för väder hemma just nu. Jag tror det är ett måste för den som är "väder tokig". Visst är det trevligt att få reda på hur vädret är och samtidigt få se en vacker bild hemifrån som bara är några minuter gammal.

Här till höger kan ni se en bild på min väderdator. Det är en Fujitsu Siemens Esprimo P2510 med Intel Pentium 4 processor på 3.03GHz och 512kB i minne Datorn fjärrstyrs ifrån en annan dator i mitt nätverk. Detta för att slippa ännu mera kablar, skärmar, tangentbord mm. Den fungerar även som en printerserver för resten utav datorerna i nätverket, vilket är idealt pga att datorn alltid är på. Visste ni att man kan använda datorer som värmeelement, ett litet skämt…

Skulle det bli strömavbrott så stängs hela systemet ner och tyvärr går väderstationen "offline" men väderstationens konsol (bilden längst upp) har en data logger så alla väderdata lagras och kan åter genereras när systemet startas upp.

Datorns klocka och då även programmet Weather Displays klocka synkroniseras 1 ggr per dygn med en utav NATOs många atomklockor som finns runt omkring i världen, detta för att ge väder händelserna en korrekt tidsangivelse.

Jag hoppas att det har varit en intressant och givande läsning även om du inte har eller tänker skaffa dig en väderstation, kanske har du fått tips angående din väderstation. Jag fick en gång en fråga om min väderstation var tillförlitlig… jag svarade naturligtvis ja på den frågan.

Jag hoppas att när du nu har läst den här texten förstår att jag försöker vara så korrekt som möjligt angående mina väderdata men det som man inte får glömma angående väder och vind, använd ditt egna sunda förnuft. Stirra dig inte blind på en stor mängd väderdata utan ta åt dig informationen som finns och skapa dina egna beslut. Eller som en sa till mig när jag en gång kanske pratade lite för mycket om min väderstation, "man kan ju alltid titta ut genom fönstret"….