Från en plats på jorden syns den geostationära banan som en båge vid den södra horisonten om man befinner sig på norra halvklotet. På södra halvklotet syns den istället som en båge vid norra horisonten. Vid ekvatorn syns banan som en båge mitt på himlen från horisont till horisont. Ju närmare ekvatorn desto högre på himlen befinner sig banan. Nära polerna syns bågen mycket lågt över södra respektive norra horisonten. Endast en mycket liten del av banan syns på dessa platser.

I Skandinavien syns dock en avsevärd del av banan överallt. Personer i norra delarna av de nodiska länderna behöver alltså inte oroa sig.Om man reser riktigt långt norr- eller söderut så syns satelliterna inte alls. I dessa trakter bor emellertid endast fåtal människor.

Givetvis är man intresserad av att veta hur man skall rikta in sin antenn. Här ska vi beräkna de två intressantaste vinklarna elevationen och azimuth. Där elevationen är δ och azimuth är α.

Elevationen är den lutning antennens axel ska ha i förhållande till horisontalplanet eller om man också vill hur högt på himlen satelliten står. Ju större elevation desto mindre problem med dämpning i atmosfären

Azimuth är den vinkel medurs från nordriktningen som antennen ska peka i. Detta gäller azimuth på norra halvklotet. På södera havlklotet räknas istället azimuth medurs på samma sätt i förhållande till riktning mot sydploen.

Med kännedom om vilken longitud och latitud som man själv befinner sig på samt den geostationära satellitens longitud kan man beräkna avstånd, elevation och azimuth för den aktuella satelliten. Följande formler gäller:
Kom ihåg att koordinater på kartor är angivna i grader, minuter och sekunder istället för grader med decimaldelar. Omräkning till grader med decimaldelar måste först ske.1 bågminut = 1/60 grad. 1 bågsekund = 1/60 bågminut.

Jordradien M = 6.37E6 m
Geostationära banradien S = 4.22E7 m
Satellitens longitud φ¹, longituder räknas här positiva österut och negativa västerut. Markmottagarens longitud φ²
Markmottagarens latitud θ, latituder räknas här positiva norrut och negativa söderut.
Longitudskillanden mellan satellit och mottagare φ = φ¹ - φ², sätts alltid in positiv i formlerna.

Här är några diagram som kan vara till hjälp vid beräkningar.

  Diagram för beräkning av avstånd till satelliten
  Diagram för beräkning av elevationen och azimuth för en satellit
  Diagram för beräkning av elevationen och azimuth för en satellit version 2

Det här är vad som krävs för att kunna hitta satelliterna på himlen. Nu för tiden är det inte många som har motorstyrda antenner, de flesta andvänder sig av sidmatade LBNer, men för de som har en motorstyrd antenn kan det vara intressant att få veta varför antennen rör sig i treaxlar.

Satelliterna befinner alltid vinkel rät mot den geostationära banan och detta medför att signalen som kommer ifrån satelliten ändrar sin polarisation lite. Detta kompenseras med att man vrider på antennen lika mycket, som satelliten är vriden. Har man en parabolantenn som är fast monterad och har en LBN och vill ta in en satellit som ligger långt ifrån den longitud som du befinner dig på. Måste du vrida LBNen i sitt fäste för att kompensera för polarisations ändringen, annars kan du inte få optimal signalstyrka.