Multimatad antenn

En paraboloid kan koncentrera signaler som faller in från olika infallsvinklar i olika fokalpunkter, då borde parabolen rimligtvis kunna "titta" i flera olika riktningar. Så är också fallet. Genom att placera en andra LBN framför reflektorn går det att "titta" i ytterligare en riktning. Den LNB som sitter i mitten är dock favoriserad och ger den bästa mottagningen.

Om vi tittar på situationen ute i Europa så är de båda mest populära banpositionerna 19 grader öst (Astra) och 13 grader öst (Eutelsat, Hot Bird). Separationen mellan satelliterna är 6 grader. Ett liknande förhållande finns mellan de båda ledande banpositionerna i Norden på 5 grader öst (Sirius) och 1 grad väst (Thor). Här är det också 6 grader mellan banpositionerna.

Riktas en parabol med ca 70 centimeters diameter mot 1 grad väst är det fullt möjligt att sätt in en andra LNB väster om den centrala LNBn. Paradoxalt nog kommer denna andra LNB att titta österut mot 5 grader öst.

Men den sidmatade LNBn fungerar sämre än den LNB som är centralt placerad. Verkningsgraden kan gå ner till hälften mot vad som gäller i den centrala positionen. Nu har dock det här konceptet visat sig fungera bra, eftersom de svagaste signalerna från 5 grader öst är starkare än de svagaste från 1 grad väst.


Det finns också ett alternativt sätt att bygga en nordenparabol. Istället kan man låta antennen peka mitt emellan banpositionerna och låta båda banpositionerna ta en del av sidmatnings förluster. Båda koncepten förekommer på marknaden.

I båda fallen är LNBnerna anslutna till satellitmottagaren via en två vägs DiSEqC-switch, som möjliggör omkoppling mellan de olika banpositionerna.

Det går att sidmata en parabol i flera riktningar än två. Det mest kända exemplet är den s k europaparabolen. Den är i de flesta fall riktad mot 13 grader öst och sidmatad mot 19 grader öst samt 5 garder öst och 1 grad väst. LNBerna är anslutna till mottagaren via en fyrvägs DiSEqC-switch.

Att mata en vanlig parabol från fyra riktningar har emellertid ett pris.
Effektiviteten sjunkerganska kraftigt när den centrala positionen i mitten lämnas. Men det finns knep för att komma runt detta problem.

Tillverkarna märkte snart att det inte blev bra att använda vanliga paraboliska offsetantenner som europaparaboler. Därför började man att deformera antennerna i horisontalled så att de skulle fungera bättre över ett bredare område.

Det man då i praktiken gör, är att förbättra effektiviteten för de LBNer som sitter sidmatade på bekostnad av den LNB som sitter i mitten Detta är dock en kompromiss, som enkelt kan kompenseras genom att man använder större reflektor.

Men även i deformerade antenner av det här slaget är positionerna nära centrum fortfarande i viss mån favoriserade i förhållande till de som ligger längre ut.

Det går att använda europaparaboler som kompletteras med en femte LNB för Astra 2 på 28,5 grader öst, åtminstone i de södra delarna av Sverige, men även där finns begränsningar. Ytterligare problem med konventionella europaparaboler är att det är svårt att få in LNBer som sitter tillräckligt nära varandra, när man vill mata signaler från banpositioner som ligger tätt.

De användare som har haft behov av att kunna ta ner signaler från satelliter som ligger utspridda över större område var tidigare hänvisade till motoriserade antenner. Nackdelen med dessa är att det tar tid att vrida antennen, vilket slöar ner kanalskifte mellan kanalerna som ligger i olika banpositioner.

I en multimatad antenn sker skiftet mellan olika banpositioner blixtsnabbt och tittaren behöver inte tänka i vilken banposition en kanal ligger när han eller hon sätter samman sina kanllistor. Dessutom är LNB-erna idag så billiga att det inte är särskilt dyrt med en sådan antenn.

Jag personligen föredrar en motoriserad antenn på grund av att man kan ha en mycket stor antenn som alltid ger optimal signalstyrka oavsett i vilken banposition du befinner dig i. En riktig DXare har en motoriserad antenn för att kunna lyssna och titta på vilka kanaler som helst, det är bara horisonten som sätter gränserna.